Ett rekordår i backspegeln

Krönikan på playball.se påminde mig om att jag för flera månader sedan planerat att skriva om 2013 utifrån White Sox säsong. När nu vi helt plötsligt hamnat i 2014 så blir det ett delvis annorlunda perspektiv.

2013 var ingen bra säsong i södra Chicago. Faktum är att det låter rätt mesigt att säga detta, för säsongen var en fullständig katastrof. Året innan var White Sox chockerande nog med i matchen nästan hela vägen (det trodde ingen efter 2011) och jag hade tippat 86-76 när säsongen drog igång i våras. Det skulle visas sig vara en grov överskattning men inte ens med 2011 som grund hade jag inte förväntat det som istället hände.

Redan under sommaren började jag snegla mot 2014 års draft och min normalt så pessimistiska syn på White Sox "framgångar" blev om möjligt ännu värre (ni som huserar på twitter känner igen detta) och allt eftersom antalet förluster närmade sig 100 började jag som smått nästan hoppas på förlust för att iaf slå något slags rekord. Nu blev det inte 100 förluster utan man stannade på "fina" 63-99. White Sox har inte varit sämre än så sedan 1970 och endast förlorat fler matcher än 99 ytterligare två gånger. Sox har spelat fler World Series än de har varit sämre än i år (knepig mening), så otroligt dåliga var man! Endast EN spelare hade ett batting average över .300, och han kom inte ens till klubben förrän i slutet av juli.

Vad jag minns från den här säsongen kan delas upp i två delar. En negativ del, och en positiv(!) del.

Det negativa är helt enkelt att White Sox var helt horribla. Värst av allt var att det normalt så utmärkta försvaret kollapsade. Jag lever för ett bra försvar mer än för en bra offensiv och när Alexei Ramirez och Gordon "All I got is my looks and my defense" Beckham kollapsar  så blir jag en väldigt negativ fan. Sammanfattar det negativa med två videor. För det första: http://deadspin.com/comcast-sportsnets-white-sox-intro-video-is-one-of-the-464898838 och för det andra: http://www.youtube.com/watch?v=4WE9_xegCjc. Skratta eller gråt!

Det positiva är faktiskt att nästan halva laget är utbytt till 2014. White Sox har blivit av med ett gäng dyra spelare och ersatt dem av unga lovande diton med långa kontrakt. En del skedde under ordinarie säsong (och då tänker jag främst Avisail García som RF, Leury García är också bra men mer en framtida utility och vindsnabb pinch runner) samt på vad White Sox gjort under off-season.  Först slog på till stort genom att signa José Abreu från Kuba. Sen plockade man inte Adam Eaton från Diamondbacks och slutligen Matt Davidson, också från D-backs. Man signade också Konerko till ett sista idiotår, men nu ska vi inte vara negativa. DH-platoon med Paulie och Dunn kan åtminstone bli intressant... till dess att Paulie återigen blir skadad.

2014 kommer bli mer av samma. Jag tror vi får se en 75-87-säsong och jag hoppas främst på en roligare 2015 utan Dunn och Konerko.

Cubs blev sist i NL Central, alltid något bra med 2013!